Avsnitt 20 - Ryskt nyår i Amerika

Ni kan lyssna på avsnittet här - Avsnitt 20 - Ryskt nyår i Amerika

Det är nyår i Amerika, brasan sprakar, kaffet är varmt och vi väver ihop vad vi hittills har hunnit med på kolonin. Det är ändå en hel del med tanke på att vi började i Oktober. Spirean har minskat drastiskt, ett potatisland är urgrävt. Två bäckar har blivit rensade, småborgerliga lökar är i marken och buskrosor planterade. En lindberså har blivit beskuren och små träd har tagits bort. Och säkert en massa annat jag glömt bort för tillfället :)

Vi spelade Finns i sjön med en rysk kortlek. Eta v ozerje heter spelet på ryska, tyvärr hittar jag inga ryska bokstäver på min dator men nått sånt ska det heta i alla fall. Det är inte lätt med ryska språket trots att vissa ord faktiskt liknar våra. Dam = Dama och som ni alla vet så är nej = net, uttalas njiet. Per vann denna gången men jag är säker på att han smygkikade på mina kort.

Vi önskar er alla en underbar nyår och ett gott nytt 2018! Det ska bli så roligt att få se hur detta året kommer förvandla kolonin. Det kommer hända en hel del, speciellt när våren börjar komma igång! Vi hoppas ni vill följa med oss på resan!

Många kramar från Anna och Per!

Avsnitt 19 - Grankransar och granägg

Ni kan lyssna på avsnittet här Avsnitt 19 - Grankransar och granägg

I dagens avsnitt ska vi göra julkransar, eller i alla fall försöka! Kransstommar fanns inga att få tag på och ståltråd var slut på Ica denna morgonen. Inte direkt en bra kombo för kranstillverkning. Men med steksnöre och lite jävla anamma får vi ihop något som åtminstone luktar som det vi ville göra. 

Per ljuger ihop historier som vanligt, Anna håller tålamodet högt och snön utanför ligger fortfarande vit och fin. Hade brasan sprakat vore julstämningen komplett. Doft av gran, kaffe och snö. En perfekt dag!

Det är lite krångligt att binda kransar enbart med steksnöre, något som Per bittert får erfara. Men ett julägg är inte fy skam det heller.

Vi vill passa på att önska er alla en GOD JUL!

Tack för att ni lyssnar på kolonipodden!

Kramar, Per och Anna! 

Avsnitt 18 - Trollskog, granris och fyrfotade djur

Ni kan lyssna på avsnittet här  Avsnitt 18 - Trollskog, granris och fyrfotade djur

Vi lämnar Amerikakolonin för att leta granris i skogen. Julen står för dörren och vi behöver material till våra julkransar. Det är en tidig, snöig morgon och Anna tar med Per till hemliga trollskogar. Per vill helst gärna åka till Jeriko men där finns inte lika bra granris. 

Vi kom fram till den hemliga trollskogen i Jonsered, fast i Lerums kommun. Man måste alltid fråga markägaren om lov innan man hämtar granris eller granar i skogen. Man måste också vara försiktig. Klipp av med en sekatör eller en grensåg för att göra så lite skada som möjligt på träden och skogen. Om det är möjligt så tar man redan granris som sågats ner istället för att ta ner nya grenar. Och ta bara det som du kommer att använda. 

Det finns också en hemlig liten väg, om går till vänster om en gran och höger om en sten så kommer man ner till åbäcken och den riktiga trollskogen. Det är så vackert där att man smäller av. Speciellt nu med all snö. Där finns också de små microgranar som Anna brukar ha att julpynta med. 

En liten microgran fick följa med hem och en hel del granris. Per är inte fullt övertygad om att det kommer bli några julkransar av vårt ris vi samlat ihop men det kommer det garanterat att bli. Men mer om det i nästa avsnitt!

Avsnitt 17 - Klimathot, yxa, bromsrör

Här kan ni lyssna på avsnittet: Avsnitt 17 - Klimathot, yxa, bromsrör

Okej, detta avsnittet blir lite konstigt. Man kan tydligen inte bara börja filma mitt i en poddinspelning utan att det stängs av. Men hur ska man veta det? Per har köpt en yxa och den fungerar inte som vi tänkt oss. Eller så är det bara vi som inte kan använda en yxa helt enkelt. Det ni inte fick höra i podcasten var att vi röjde undan en massa sly vid bäckens början. Inloppet till bäcken är helt igensatt av stenar, rötter och annat bös. Vi har ju som sagt en del vattenproblem på kolonin. 

Sen pratar vi lite klimathot. Kan ni tänka er att medeltemperaturen har ökat nästan tio grader på hundra år. Inte konstigt att kolonin svämmar över. Inte konstigt att folk frös och svalt ihjäl då heller. Det är nästan lite läskigt när man tänker på det. Eller när man är förvånad att det faktiskt är snö i december istället för regn. 

I inloppet till bäcken hittade vi även en konstig järngrej. Per tror att den är i guld, kvarglömd och nergrävd som ett större sparkapital. Anna tror dock det är en konstig järngrej bara. Vad tror ni? Om den är i guld ska vi köpa en egen minigrävare! 

Avsnitt 16 - Mabels Amerika

Ni kan lyssna på avsnittet här: Avsnitt 16 - Mabels Amerika

Vi hälsar på Mabel Strivall i hennes kolonistuga som ligger granne med vår. Mabel är född och uppvuxen i Jonsered och det hon inte kan om Amerika och Jonsered kan ingen. Vi pratar om Mabels inbrott i höstas, om livet förr och om vad man odlade i de ovanligt stora koloniträdgårdarna.

Mabel berättar om att det var tunt i plånboken så allt fick de göra för egen maskin. Alla stenmurar i området har byggts med handkraft och allt gödsel tog de från uthusen nere i byn och släpade upp för alla backar. Det var ett tufft och slitsamt liv.

Men stoltheten man hör i Mabels röst när hon berättar om Biografen Göta, det enda hus i byn som inte ägdes av Gibson är märkbar. Eller när hon berättar om sin pappa som odlade upp hela trädgården. Det fanns inte en gräsplätt på hela tomten. Potatis, bärbuskar och jordgubbar odlades friskt och alla hjälptes åt med det de kunde. 

Mabel har varit engagerad i Amerika under flera år. Hon har till exempel varit med och tagit fram alla gatunamn i kolonin. Alla gator är döpta efter olika personligheter som bott och verkat i Amerika. Här kommer en sammanställning:

Idas Väg - Ida Olausson var en bestämd dam som vägrade flytta till ålderdomshemmet. På vintrarna tapetserade hon väggarna med tidningar och värmde tegelstenar som värme. 

Rosas Väg - Rosa Gulldén älskade sin koloniträdgård och åkte med buss varje dag från Partille för att titta till sina odlingar, sommar som vinter.

Runars Väg - Runar Nordqvists familj har bott flera år i Jonsered, de arbetade på fabriken och de flesta i familjen hade stugor runt i området. Runar bodde dock längst i sin.

Spoléns Väg - David Spolen var murare på fabriken och hade sin stuga länge, han anlade en damm på tomten och hade både ankor och duvor på tomten. 

Valters Väg - Valter Andersson började arbeta på fabriken 1915 och slutade sin anställning 1968. Han hade alltid kaffebjudning i sin stuga på söndagar. 

Eriks Väg - Erik Johansson var anställd på fabriken och hade sin stuga för odlingar i många herrans år 

Fritiofs Väg - Fritiof Andersson började arbeta på fabriken 1918 och slutade 1964. Han byggde sin stuga 1931 och den står fortfarande kvar i all sin prakt. 

Simons Väg - Simon Hermansson var mycket aktiv inom idrotten i Jonsered och arbetade på fabriken enda till sin pension. Hade en mycket vacker odling. 

Gunnars Smålands Väg - Gunnar Danielsson kom från Småland och fick självklart (Småland) det som smeknamn. Han arbetade på fabriken till sin pension och hade en vacker odling i flera, flera år.

Mabel berättade också att vår lilla kolonistuga som kallas för Tösatorpet antagligen ägdes av en skolkamrat till henne. Det ska bli otroligt spännande i att få nysta lite i historierna om vårt eget lilla torp.

Avsnitt 15 - Man ska ha dike

Här kan ni lyssna på avsnittet Avsnitt 15 - Man ska ha dike

Vi kom tillbaka till vår kära kolonistuga och såg att vattenståndet var väldigt högt i vårt nygrävda potatisland. Det var vatten i hela landet! Ren lervälling! Vi funderade och funderade och så kikade vi på bäcken/diket som ligger i nedre delen av trädgården. Den är helt igensatt och det rinner inget vatten alls. Per tror att det är en massa stubbar i hela bäcken men det är Strutbräken. De ser ut som små stubbar när de blivit gamla och vissnat ner. Strutbräken är en vanlig ormbunke som av förklarliga skäl har satt sig att bo i bäcken. 

Per börjar i vanlig ordning med sitt favoritverktyg. Röjsågen. Allt går så fort med röjsågen, tyvärr får vi inte bort de små stubbarna och rotsystemet så det är bara att ta till spaden! Vattnet börjar sjunka undan fort när vi väl satt igång och det som Per trodde var ett dike blir en bäck till slut. Det är dock en lång tid kvar innan vi blir helt klara. Bäcken är lång och det är mycket spirea som sitter i den. Den jäkla spirean börjar gå oss på nerverna nu. Vi blir aldrig av med den! Det är häckspirea som någon har planterat en gång i tiden. Den sprider sig med underjordiska utlöpare och om man inte håller efter den så tar den snabbt över stora områden. Så tänk er för innan ni planterar häckspirea!

 

Avsnitt 14 - Oscar I och en säck potatis

Lyssna här: Avsnitt 14: Oscar I och en säck potatis 

Vi jobbar vidare med vårt grönsaksland! Per pratar om kungar och tåg, Anna vill gärna dränera hela trädgården. Vattnet forsar ner från berget och vi vill odla potatis. Det är inte optimalt. Men vi kämpar oss fram. Gräver och står i. Man måste gräva i jämn takt hela tiden, annars blir man trött. Men det får Per snart erfara. Ni hittar avsnittet längst upp i inlägget!

I podden tar vi upp att sandblandad jord är väldigt bra för potatis och andra rotfrukter. Vissa odlar faktisk potatis i ren sand. Som tur var har vi just sandblandad jord på kolonin. Vilket är väldigt ovanligt för denna del av Sverige. Jonsered, Lerum och Göteborg är mestadels kända för sin leriga jord. Och då är det riktig blålera vi pratar om. Så nöjda är vi! Det man ska tänka på när man har mycket sand i jorden är vattningen. Sand håller ingen fuktighet en längre tid så bevattning kommer att bli extra viktigt om det blir en torr sommar.

Potatis ska också ha en del gödsel. Man kan såklart stoppa ner en sättpotatis i marken och hoppas på det bästa. Men om man vill ha ut mycket potatis gäller det att gödsla. På våren myllas en hel del kogödsel ner i marken. Det måste vara bränd kogödsel. Sen efter ca två månader kan man strö ut lite hönsgödsel i landet också. Se till att hålla det ogräsfritt och hålla koll på vattningen. Potatis kräver i regel en hel del vatten.

Om man inte har plats för ett större land hemma kan man göra som Anna gör. Odla potatis i hink. Det är behändigt och mycket enkelt. Man måste få tag på en större balja/hink, borra hål i botten. Fyll upp med lite jord och lägg i några sättpotatisar. Häll på ett tunt lager jord och vattna. Man kan använda ren kogödsel på påse. Den är inte så gödslad som man tror. Efterhand som blasten växer upp så fyller man på med mer jord allt eftersom. Till slut når man kanten på baljan och då slutar man helt med jorden. Sen får de växa i lugn och ro och om du börjar tidigt har du potatis till midsommar! 

Avsnitt 13 - Dangerfield Z3000

Lyssna här: Avsnitt 13 - Dangerfield Z3000

I avsnitt 13 bestämmer sig Anna för att börja gräva ett potatisland! Och det är inget litet land á la pallkrage vi pratar om här. Utan ett rejält potatisland! Dock ösregnar det. Och det är kolsvart efter fyra. Men inte ger vi upp i första taget inte! Länk till avsnittet hittar ni högst upp i inlägget!

Vi kommer att ha minst fyra stycken land och odla med en fyraårig växtföljd. Det betyder att man flyttar på grönsakerna varje år för att inte utarma jorden och för att minska sjukdomar och skadedjur. Samt utnyttja gödslingen som vissa grönsaker erbjuder till max! Förr i tiden var det viktigt att använda sig av växtföljd eftersom kommersiella bekämpningsmedel och konstgödsel inte fanns att tillgå. Nu är inte det världens bästa grej att använda ändå, så vi gör på det gamla sättet!

De sorter som ska vara i "Potatislandet" nästa år är:

• Snöboll
• Larssonpotatis
• Gammal Svensk Röd
• Abundance

Anledningen till att det varit lite svårt för oss att få tag på dessa sorter tills nästa år är på grund av att de gamla sorterna odlas inte så mycket längre. Och det har ingenting att göra med smaken, tvärt om! De gamla sorterna smakar mer och bättre men har lättare för att dra på sig sjukdomar och annat otyg.

Jordärtskocka ska vi också ha och denna kommer att få stå permanent i detta landet. Jordärtskockan är inte bara vacker att se på utan också perenn så den vill vi inte flytta på. Det kommer också att stå gräslök i landet. Att blanda in lökväxter med sina olika grönsaker är en vettig grej! Lukten avskräcker nämligen vissa skadedjur, sen är det väldigt gott också :)

Avsnitt 12 - Hur man planterar en ros. Eller inte.

Lyssna här: Avsnitt 12 - Hur man planterar en ros. Eller inte.

Man kan inte få allt här i världen. Och ibland kan man inte få ner en rosbuske i marken precis där man tänkt sig. I avsnittet försöker vi plantera två gammaldags rosor och Anna har tittat ut två perfekta platser. Men som sagt, man kan inte få allt här i världen och ibland blir det inte riktigt som man tänkt sig. Och ibland är inte vädret på ens sida heller.. Länken till avsnittet hittar ni längst upp i inlägget.

Men vi tänkte förklara varför vi valde just dessa rosor. Det finns ju en del att välja mellan, över 200 arter och flera tusentals namnsorter på dessa. Men som ni redan vet vill vi återställa den här kolonilotten till sin forna glans och då fungerar det inte med en orange hybridros som framställts förra året - oavsett hur vacker den är. Så vi har riktat in oss på gamla sorters buskrosor. Dessa blommar oftast bara en gång i cirka en månad. Men oj så värt det är! Doften av en riktigt gammal buskros kan ingenting mäta sig med.

Det blev två stycken, Aicha och Alba Maxima.

Aicha är buskros som blir ca 2 m bred och nästan 3 m hög och blommar med ljust gula enkla blommor som senare övergår i vitt. Den doftar magiskt och har en väldigt stark doft. Den är väldigt skuggtålig och passar bra som både solitär och häck. 

Alba Maxima är en större buskros som även kallas för Bondros eller Dassaros. Den blir hela 4 m bred och 3 m hög. Den är mycket tålig och klarar till och med norrläge. Den har stora, vita, fyllda blommor som doftar underbart.

Avsnitt 11 - Okulerade dassarosor

Lyssna här:  Avsnitt 11 - Okulerade dassarosor

Vår första utflykt! I dagens avsnitt åker vi till Västergårdens Trädgård och träffar Anna Larsson. Anna är rosodlare utanför Alingsås och det finns flera anledningar till att vi åker dit. Ett av dom är att Anna är en fantastiskt trevlig person och att hon är expert på rosor. Men det finns många fler anledningar... Ni hittar avsnittet i länken högst upp på inlägget.

Att titta på och handla rosor i slutet på november kanske inte verkar som någon hitt. Men eftersom både Anna och Anna är ganska så okej bra på trädgårdar så känner väl Per sig ändå lite trygg i det hela. Det är nämligen så att den bästa tiden att plantera rosor på är på hösten. Det spelar ingen roll om det är november. Jorden är fortfarande något varm, det är fuktigt och rosorna får ett försprång om man jämför med de som planteras på våren. 

Anna Larsson okulerar rosor. Mängder av rosor. Och då speciellt de äldre buskrosorna som vi vill ha till kolonin. Rosor har odlats i flera tusen år men inte i Sverige. Man kan säga att rosorna kom till Europa cirka 1200 e.Kr. De odlades främst i klosterträdgårdarna som läkemedel. En ros fick till och med namnet Apotekarrosen och den finns kvar än i dag. Men det tog lång tid innan rosorna var en del av var mans trädgård. På 1700 talet fanns det rosor i trädgårdar hos adeln i Sverige men längre en så kom de inte. Trädgårdsmästarna hos adeln började tävla om att få fram den finaste och vackraste rosen, vilket gjorde att de spreds till vanligt folk och i mitten av 1800 talet började rosorna komma var man till hands...  

Avsnitt 10 - On the Road to Alingsås

Lyssna här:  Avsnitt 10 - On the Road to Alingsås

Vi är på väg till Alingsås för att handla växter till kolonin. Och det är inga växter som helst och det är inte vilken affär som helst. Vi pratar om grönsaker, självförsörjning och en massa vanligt strunt. Länken till avsnittet hittar ni högst upp på inlägget.

Avsnitt 9 - Plantera like it's 1899

Lyssna här: Avsnitt 9 - Plantera like it's 1899

Per har lunginflammation och då tar Anna chansen att planera allt som ska odlas nästa år. Ingen rast och ingen ro. Här måste huggas i för att få ordning på kolonin innan allt detta ska sås. Länken till avsnittet hittar ni längst upp i inlägget.

Det som ska odlas är såklart sorter och grönsaker som man odlade förr i tiden. Inga tomater eller meloner här inte. Fast det är så gott. Men om man ska vara konsekvent får man vara det ordentligt. Vi kommer arbeta med fyraårig växtföljd vilket betyder att man byter plats på grönsakerna varje år för att inte arma ut jorden, minska på angrepp och utnyttja till exempel ärternas förmåga att binda kväve i marken. I urval kommer vi att odla dessa grönsaker och rotfrukter:

• Potatis, Jordärtskocka, Rödbeta
• Vitkål, Svartkål, Grönkål
• Morot, Rädisa, Sallat
• Spritärt, Sockerärt, Trädgårdsböna
• Gräslök, Dill, Persilja
• Gul lök, Purjolök

Det är viktigt att veta vilka grönsaker som går att odla tillsammans för att uppnå bäst effekt. Om man odlar en icke näringskrävande grönsak såsom Spritärt (ni kommer väl ihåg att de fixerade sitt eget kväve i marken) men en grönsak som kräver mycket gödsel, såsom Vitkål så blir det svårt att sköta odlingen. Eller en grönsak som vill ha mycket sol, såsom Trädgårdsböna tillsammans med en grönsak som vill ha halvskugga, Sallat till exempel kan det bli dålig sallatsskörd eller dålig bönskörd. Så att planera sin odling noggrant innan man går ut och sår för glatta livet underlättar betydligt.

Avsnitt 8 - Små frön från Candi Mountain

Lyssna här:  Avsnitt 8 - Små frön från Candi Mountain

Kolonin har förflyttat sig till Skara och vi ska så frön. Mitt i november. Per äter i vanlig ordning upp halva sådden och Anna försöker få till någon form av proffsig ordning på det hela. Länk till avsnittet hittar ni längst upp i inlägget.

Att så perenner (återkommande växter) på senhösten/vintern är ett utmärkt alternativ till att så dem inomhus under våren. Vissa perenner behöver nämligen en kylperiod för att gro. Om man sår dem inne på våren behöver man alltså fixa någon form av vinter till sina fröer. Oftast ställer man in dem i frysen några veckor. Detta kallas för stratifiering. Men om ni har sått fröer inomhus så vet ni att det brukar bli ont om plats si sådär i April. Perennerna har vuxit ur sina krukor men det är för kallt för att ställa ut dem. Man har redan höga tomatplantor inne på fönsterbrädan för man kunde inte vänta med att så dem. Ja, så som det brukar bli helt enkelt. Att då så sina perenner och ha dem ute under vintern löser alla dessa problem!

Hur gör man då? Jo man sår helt enkelt sina perenner i vanliga krukor med såjord eller kaktusjord och ställer ut dem efteråt. Ställ dem på en skyddad plats där solen inte ligger på. Söderläge är inte att rekommendera då det är för stora temperaturväxlingar på våren. Vattna lite lätt och vänta tills de små kommer upp. Följ alltid såanvisningen på fröpåsen. 

Det är många perenner som man kan så på hösten/vintern och här kommer ett urval av det ni kan prova.

• Akleja, Lavendel, Stjärnflocka, Rudbeckia, Silverax, Gullviva, Stormhatt, Höstflox.
• Julros, Jättevädd, Viol, Näva, Löjtnantshjärta, Stockros, Spetsmössa, Kransveronika, 
• Jättedaggkåpa, Vallmo, Pion, Astillbe, nunneört, Backsippa, Fetblad, Fingerborgsblomma,
• Bolltistel, Nepeta, Stäppsalvia, Blåklocka, Anisop, Rölleka, Violkungsljus, Prästkrage, 

Avsnitt 7 - Den magiska smurfsågen

Lyssna här:  Avsnitt 7 - Den magiska smurfsågen

Vi fortsätter med bäcken. Det är ju inte alla som har en bäck på tomten helt naturligt. Per blir helt förälskad i en liten såg och Anna känner sig som en gammal flodvaktare och håller koll på grannar som åker förbi! Länken till avsnittet ligger längst upp i inlägget.

Per undrade om vi skulle plantera lite vattenälskande växter invid bäcken som vi nu tagit fram. Det passar inte direkt om vi ska följa temat med att ha en trädgård som liknar de som fanns på sent 1800 tal. Men om ni där hemma vill ha lite växter som passar in i fuktiga miljöer eller om ni själva har en bäck på tomten finns det sortval längre ner. Om man däremot har ett vattensjukt område som man vill få torrare och man redan dränerat eller inte kan dränera just där kan man sätta björkar, man kan klippa dem så de håller en mindre storlek och form. Om man vill sätta buskar finns den en fin som heter Bollpil, Salix "Bullata" den dricker mängder med vatten men sprider sig inte som vanlig pil.

Här kommer lite förslag på vattenälskande växter!

• Fläckflockel, Kinesisk Smörboll, Strandiris, Mynta, Älggräs, Bergenia, Murgröna, Kaprifol,
• Hasselört, Astilbe, Funkia, Skuggröna, Julros, Myskmadra, Sockblomma, Lungört

Tänk bara på att de flesta växter som gillar fuktiga områden brukar vilja bo i halvskugga :)

Avsnitt 6 - Kratta bäcken

Lyssna här:  Avsnitt 6 - Kratta bäcken

Vi har upptäckt Amerika på nytt och Per älskar röjsågen med hela sitt hjärta. Vi som trodde att det låg ett dike bakom spirean hittade något mer intressant. Men det behövs lite mer flow. Ni hittar länken till avsnittet längst upp i inlägget.

Vi tror att anledningen till att trädgården är så blöt och vattensjuk är att bäcken är helt igensatt. Det ligger år av löv i den och det har till och med börjat växa lite träd i själva bäcken. Det Anna tycker är så bra är att vi kan använda det naturliga vattnet till bevattning av odlingarna nästa sommar. Det som är så bra med att använda regnvatten till bevattningen är såklart att det inte innehåller något klor. Vi sparar också på det kommunala vattnet. Det kan vara något surt vatten men inget som stör i odlingen. Det blir alltså lite win-win över det hela, övriga trädgården blir torrare och vi får vatten till odlingarna!