Avsnitt 20 - Ryskt nyår i Amerika

Ni kan lyssna på avsnittet här - Avsnitt 20 - Ryskt nyår i Amerika

Det är nyår i Amerika, brasan sprakar, kaffet är varmt och vi väver ihop vad vi hittills har hunnit med på kolonin. Det är ändå en hel del med tanke på att vi började i Oktober. Spirean har minskat drastiskt, ett potatisland är urgrävt. Två bäckar har blivit rensade, småborgerliga lökar är i marken och buskrosor planterade. En lindberså har blivit beskuren och små träd har tagits bort. Och säkert en massa annat jag glömt bort för tillfället :)

Vi spelade Finns i sjön med en rysk kortlek. Eta v ozerje heter spelet på ryska, tyvärr hittar jag inga ryska bokstäver på min dator men nått sånt ska det heta i alla fall. Det är inte lätt med ryska språket trots att vissa ord faktiskt liknar våra. Dam = Dama och som ni alla vet så är nej = net, uttalas njiet. Per vann denna gången men jag är säker på att han smygkikade på mina kort.

Vi önskar er alla en underbar nyår och ett gott nytt 2018! Det ska bli så roligt att få se hur detta året kommer förvandla kolonin. Det kommer hända en hel del, speciellt när våren börjar komma igång! Vi hoppas ni vill följa med oss på resan!

Många kramar från Anna och Per!

Avsnitt 19 - Grankransar och granägg

Ni kan lyssna på avsnittet här Avsnitt 19 - Grankransar och granägg

I dagens avsnitt ska vi göra julkransar, eller i alla fall försöka! Kransstommar fanns inga att få tag på och ståltråd var slut på Ica denna morgonen. Inte direkt en bra kombo för kranstillverkning. Men med steksnöre och lite jävla anamma får vi ihop något som åtminstone luktar som det vi ville göra. 

Per ljuger ihop historier som vanligt, Anna håller tålamodet högt och snön utanför ligger fortfarande vit och fin. Hade brasan sprakat vore julstämningen komplett. Doft av gran, kaffe och snö. En perfekt dag!

Det är lite krångligt att binda kransar enbart med steksnöre, något som Per bittert får erfara. Men ett julägg är inte fy skam det heller.

Vi vill passa på att önska er alla en GOD JUL!

Tack för att ni lyssnar på kolonipodden!

Kramar, Per och Anna! 

Avsnitt 18 - Trollskog, granris och fyrfotade djur

Ni kan lyssna på avsnittet här  Avsnitt 18 - Trollskog, granris och fyrfotade djur

Vi lämnar Amerikakolonin för att leta granris i skogen. Julen står för dörren och vi behöver material till våra julkransar. Det är en tidig, snöig morgon och Anna tar med Per till hemliga trollskogar. Per vill helst gärna åka till Jeriko men där finns inte lika bra granris. 

Vi kom fram till den hemliga trollskogen i Jonsered, fast i Lerums kommun. Man måste alltid fråga markägaren om lov innan man hämtar granris eller granar i skogen. Man måste också vara försiktig. Klipp av med en sekatör eller en grensåg för att göra så lite skada som möjligt på träden och skogen. Om det är möjligt så tar man redan granris som sågats ner istället för att ta ner nya grenar. Och ta bara det som du kommer att använda. 

Det finns också en hemlig liten väg, om går till vänster om en gran och höger om en sten så kommer man ner till åbäcken och den riktiga trollskogen. Det är så vackert där att man smäller av. Speciellt nu med all snö. Där finns också de små microgranar som Anna brukar ha att julpynta med. 

En liten microgran fick följa med hem och en hel del granris. Per är inte fullt övertygad om att det kommer bli några julkransar av vårt ris vi samlat ihop men det kommer det garanterat att bli. Men mer om det i nästa avsnitt!

Avsnitt 17 - Klimathot, yxa, bromsrör

Här kan ni lyssna på avsnittet: Avsnitt 17 - Klimathot, yxa, bromsrör

Okej, detta avsnittet blir lite konstigt. Man kan tydligen inte bara börja filma mitt i en poddinspelning utan att det stängs av. Men hur ska man veta det? Per har köpt en yxa och den fungerar inte som vi tänkt oss. Eller så är det bara vi som inte kan använda en yxa helt enkelt. Det ni inte fick höra i podcasten var att vi röjde undan en massa sly vid bäckens början. Inloppet till bäcken är helt igensatt av stenar, rötter och annat bös. Vi har ju som sagt en del vattenproblem på kolonin. 

Sen pratar vi lite klimathot. Kan ni tänka er att medeltemperaturen har ökat nästan tio grader på hundra år. Inte konstigt att kolonin svämmar över. Inte konstigt att folk frös och svalt ihjäl då heller. Det är nästan lite läskigt när man tänker på det. Eller när man är förvånad att det faktiskt är snö i december istället för regn. 

I inloppet till bäcken hittade vi även en konstig järngrej. Per tror att den är i guld, kvarglömd och nergrävd som ett större sparkapital. Anna tror dock det är en konstig järngrej bara. Vad tror ni? Om den är i guld ska vi köpa en egen minigrävare! 

Avsnitt 16 - Mabels Amerika

Ni kan lyssna på avsnittet här: Avsnitt 16 - Mabels Amerika

Vi hälsar på Mabel Strivall i hennes kolonistuga som ligger granne med vår. Mabel är född och uppvuxen i Jonsered och det hon inte kan om Amerika och Jonsered kan ingen. Vi pratar om Mabels inbrott i höstas, om livet förr och om vad man odlade i de ovanligt stora koloniträdgårdarna.

Mabel berättar om att det var tunt i plånboken så allt fick de göra för egen maskin. Alla stenmurar i området har byggts med handkraft och allt gödsel tog de från uthusen nere i byn och släpade upp för alla backar. Det var ett tufft och slitsamt liv.

Men stoltheten man hör i Mabels röst när hon berättar om Biografen Göta, det enda hus i byn som inte ägdes av Gibson är märkbar. Eller när hon berättar om sin pappa som odlade upp hela trädgården. Det fanns inte en gräsplätt på hela tomten. Potatis, bärbuskar och jordgubbar odlades friskt och alla hjälptes åt med det de kunde. 

Mabel har varit engagerad i Amerika under flera år. Hon har till exempel varit med och tagit fram alla gatunamn i kolonin. Alla gator är döpta efter olika personligheter som bott och verkat i Amerika. Här kommer en sammanställning:

Idas Väg - Ida Olausson var en bestämd dam som vägrade flytta till ålderdomshemmet. På vintrarna tapetserade hon väggarna med tidningar och värmde tegelstenar som värme. 

Rosas Väg - Rosa Gulldén älskade sin koloniträdgård och åkte med buss varje dag från Partille för att titta till sina odlingar, sommar som vinter.

Runars Väg - Runar Nordqvists familj har bott flera år i Jonsered, de arbetade på fabriken och de flesta i familjen hade stugor runt i området. Runar bodde dock längst i sin.

Spoléns Väg - David Spolen var murare på fabriken och hade sin stuga länge, han anlade en damm på tomten och hade både ankor och duvor på tomten. 

Valters Väg - Valter Andersson började arbeta på fabriken 1915 och slutade sin anställning 1968. Han hade alltid kaffebjudning i sin stuga på söndagar. 

Eriks Väg - Erik Johansson var anställd på fabriken och hade sin stuga för odlingar i många herrans år 

Fritiofs Väg - Fritiof Andersson började arbeta på fabriken 1918 och slutade 1964. Han byggde sin stuga 1931 och den står fortfarande kvar i all sin prakt. 

Simons Väg - Simon Hermansson var mycket aktiv inom idrotten i Jonsered och arbetade på fabriken enda till sin pension. Hade en mycket vacker odling. 

Gunnars Smålands Väg - Gunnar Danielsson kom från Småland och fick självklart (Småland) det som smeknamn. Han arbetade på fabriken till sin pension och hade en vacker odling i flera, flera år.

Mabel berättade också att vår lilla kolonistuga som kallas för Tösatorpet antagligen ägdes av en skolkamrat till henne. Det ska bli otroligt spännande i att få nysta lite i historierna om vårt eget lilla torp.

Avsnitt 15 - Man ska ha dike

Här kan ni lyssna på avsnittet Avsnitt 15 - Man ska ha dike

Vi kom tillbaka till vår kära kolonistuga och såg att vattenståndet var väldigt högt i vårt nygrävda potatisland. Det var vatten i hela landet! Ren lervälling! Vi funderade och funderade och så kikade vi på bäcken/diket som ligger i nedre delen av trädgården. Den är helt igensatt och det rinner inget vatten alls. Per tror att det är en massa stubbar i hela bäcken men det är Strutbräken. De ser ut som små stubbar när de blivit gamla och vissnat ner. Strutbräken är en vanlig ormbunke som av förklarliga skäl har satt sig att bo i bäcken. 

Per börjar i vanlig ordning med sitt favoritverktyg. Röjsågen. Allt går så fort med röjsågen, tyvärr får vi inte bort de små stubbarna och rotsystemet så det är bara att ta till spaden! Vattnet börjar sjunka undan fort när vi väl satt igång och det som Per trodde var ett dike blir en bäck till slut. Det är dock en lång tid kvar innan vi blir helt klara. Bäcken är lång och det är mycket spirea som sitter i den. Den jäkla spirean börjar gå oss på nerverna nu. Vi blir aldrig av med den! Det är häckspirea som någon har planterat en gång i tiden. Den sprider sig med underjordiska utlöpare och om man inte håller efter den så tar den snabbt över stora områden. Så tänk er för innan ni planterar häckspirea!

 

Avsnitt 14 - Oscar I och en säck potatis

Lyssna här: Avsnitt 14: Oscar I och en säck potatis 

Vi jobbar vidare med vårt grönsaksland! Per pratar om kungar och tåg, Anna vill gärna dränera hela trädgården. Vattnet forsar ner från berget och vi vill odla potatis. Det är inte optimalt. Men vi kämpar oss fram. Gräver och står i. Man måste gräva i jämn takt hela tiden, annars blir man trött. Men det får Per snart erfara. Ni hittar avsnittet längst upp i inlägget!

I podden tar vi upp att sandblandad jord är väldigt bra för potatis och andra rotfrukter. Vissa odlar faktisk potatis i ren sand. Som tur var har vi just sandblandad jord på kolonin. Vilket är väldigt ovanligt för denna del av Sverige. Jonsered, Lerum och Göteborg är mestadels kända för sin leriga jord. Och då är det riktig blålera vi pratar om. Så nöjda är vi! Det man ska tänka på när man har mycket sand i jorden är vattningen. Sand håller ingen fuktighet en längre tid så bevattning kommer att bli extra viktigt om det blir en torr sommar.

Potatis ska också ha en del gödsel. Man kan såklart stoppa ner en sättpotatis i marken och hoppas på det bästa. Men om man vill ha ut mycket potatis gäller det att gödsla. På våren myllas en hel del kogödsel ner i marken. Det måste vara bränd kogödsel. Sen efter ca två månader kan man strö ut lite hönsgödsel i landet också. Se till att hålla det ogräsfritt och hålla koll på vattningen. Potatis kräver i regel en hel del vatten.

Om man inte har plats för ett större land hemma kan man göra som Anna gör. Odla potatis i hink. Det är behändigt och mycket enkelt. Man måste få tag på en större balja/hink, borra hål i botten. Fyll upp med lite jord och lägg i några sättpotatisar. Häll på ett tunt lager jord och vattna. Man kan använda ren kogödsel på påse. Den är inte så gödslad som man tror. Efterhand som blasten växer upp så fyller man på med mer jord allt eftersom. Till slut når man kanten på baljan och då slutar man helt med jorden. Sen får de växa i lugn och ro och om du börjar tidigt har du potatis till midsommar! 

Avsnitt 13 - Dangerfield Z3000

Lyssna här: Avsnitt 13 - Dangerfield Z3000

I avsnitt 13 bestämmer sig Anna för att börja gräva ett potatisland! Och det är inget litet land á la pallkrage vi pratar om här. Utan ett rejält potatisland! Dock ösregnar det. Och det är kolsvart efter fyra. Men inte ger vi upp i första taget inte! Länk till avsnittet hittar ni högst upp i inlägget!

Vi kommer att ha minst fyra stycken land och odla med en fyraårig växtföljd. Det betyder att man flyttar på grönsakerna varje år för att inte utarma jorden och för att minska sjukdomar och skadedjur. Samt utnyttja gödslingen som vissa grönsaker erbjuder till max! Förr i tiden var det viktigt att använda sig av växtföljd eftersom kommersiella bekämpningsmedel och konstgödsel inte fanns att tillgå. Nu är inte det världens bästa grej att använda ändå, så vi gör på det gamla sättet!

De sorter som ska vara i "Potatislandet" nästa år är:

• Snöboll
• Larssonpotatis
• Gammal Svensk Röd
• Abundance

Anledningen till att det varit lite svårt för oss att få tag på dessa sorter tills nästa år är på grund av att de gamla sorterna odlas inte så mycket längre. Och det har ingenting att göra med smaken, tvärt om! De gamla sorterna smakar mer och bättre men har lättare för att dra på sig sjukdomar och annat otyg.

Jordärtskocka ska vi också ha och denna kommer att få stå permanent i detta landet. Jordärtskockan är inte bara vacker att se på utan också perenn så den vill vi inte flytta på. Det kommer också att stå gräslök i landet. Att blanda in lökväxter med sina olika grönsaker är en vettig grej! Lukten avskräcker nämligen vissa skadedjur, sen är det väldigt gott också :)